Hur det hela började
När västra stambanan i slutet av 1850-talet nådde Skaraborgs län skedde en
stor förändring av gods och passagerartrafiken till det nya trafikmedlets förmån. De
städer som inte låg utmed stambanan kom snabbt att inse nödvändigheten att planera
sina förbindelser så att kontakt med banan lätt kunde nås, allra helst med järnväg.
Så skedde även i Hjo som främst såg stadens betydelse som hamnstad minska.
I trakterna fanns några av de män som några år tidigare framgångsrikt hade arbetat
för att västra stambanan skulle dras öster om Billingen via Skövde och Falköping. De
var greve G Sparre på Almnäs, greve G Posse på Vreten och friherre
Fr von Essen på Kavlås. Dessa engagerade sig nu i järnvägsfrågan. Intresset var
också stort bland andra boende i Hjo och i trakterna däromkring.
En plan för en smalspårig järnväg mellan Hjo och Stenstorp
utarbetades av majoren Adelsköld och år 1871 bildades Aktiebolaget Hjo Stenstorps
Järnväg. Bolagets förste ordförande blev greve Gustav Posse.
Den nya järnvägen skulle alltså ansluta till stambanan vid Stenstorp. Att Stenstorp
valdes berodde dels på att järnvägsbyggarna i Lidköping hade långt gångna planer på
att dra sin järnväg till Stenstorp samt, inte minst, på att dragningen passade HSJ:s
intressenter. I samarbete med järnvägen från Lidköping bestämdes också att
spårvidden skulle bli 3 svenska fot, dvs 891mm, istället för tänkta 802 mm.
Hjo Stenstorps Järnväg invigdes 18 november 1873. HSJ var
då den första 891-mm banan av betydelse i landet och den allra första i länet.
Året därefter öppnade LSSJ sin järnväg och en smalspårig förbindelse tvärs
över länet var klar. Nu kunde man åka tåg mellan Hjo vid Vättern och Lidköping vid
Vänern.
Bibana till Ekedalen
Den 6 februari 1874 fick bolaget tillstånd att anlägga en bibana från Svensbro
till Ekedalen. Banan var i första hand avsedd att underlätta kalktransporterna från
kalkbruken runt Ekedalen.
Vidare till Tidaholm
Redan samma år började man planera banans förlängning från Ekedalen till
Tidaholm. År 1875 startade arbetet och hela bansträckan mellan Tidaholm och Svensbro
öppnades 30 juni 1876. Därmed hade också Tidaholm fått sin första järnväg vilket
hade stor betydelse för stadens industrier där tändsticksfabriken och bruket hade
ledande platser.
|
Hjo hamn
Den nya hamnen i Hjo, som hade färdigställts år 1855, gav staden en av Vätterns bästa
hamnar.
År 1874 övertog HSJ hamndriften och året därefter startades reguljär trafik mellan Hjo
och Hästholmen med ångbåten Hjo.
Från år 1884 trafikerades linjen med ångbåten Trafik.
År 1892 bildades Ångbåtsaktiebolaget Hjo - Hästholmen och bolaget beställde ett nytt
fartyg. Fartyget kom, som sin föregångare, att heta
SS Trafik.
Den första november 1892 startade rederiet sina turer över Vättern med den nya ångaren.
Efter 50 år, dvs år 1924, återgick hamnen till Hjo stad.
Förvaltningsort för HSJ
Fram till 1929 var Hjo förvaltningsort för HSJ. Därefter förvaltades HSJ tillsammans
med Tidaholms Järnväg, den så kallade Vartoftabanan, med Tidaholm som huvudort.
När TJ lades ner år 1939 vände sig styrelsen till VGJ med
förfrågan om intresse fanns att överta förvaltningen av HSJ. Ett förslag upprättades
men det blev inget annat av än ett närmare samarbete. Tidaholm kvarstod därför som
förvaltningsort fram till förstatligandet 1948.
Till del 2 |
